{"id":1385,"date":"2014-04-27T06:00:16","date_gmt":"2014-04-27T05:00:16","guid":{"rendered":"http:\/\/opdacia.org\/?p=1385"},"modified":"2014-04-21T09:32:27","modified_gmt":"2014-04-21T08:32:27","slug":"den-gudomliga-barmhartigheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.opdacia.org\/?p=1385","title":{"rendered":"Den Gudomliga Barmh\u00e4rtigheten"},"content":{"rendered":"

2. s\u00f8ndag i p\u00e5sketiden, Miskunns-s\u00f8ndagen<\/a><\/p>\n

\"Jezu<\/a>I dag firar den Gudomliga Barmh\u00e4rtighetens s\u00f6ndag. Det \u00e4r en fest som p\u00e5ve Johannes Paulus II inf\u00f6rde \u00e5r 2000 f\u00f6r den Andra P\u00e5sks\u00f6ndagen. Han gjorde det i samband med helgonf\u00f6rklaringen av syster Faustina Kowalska<\/a>. N\u00e4r festen firades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ett \u00e5r senare sade han: En dag sade Jesus till syster Faustina: \u201dM\u00e4nskligheten kommer aldrig att finna friden f\u00f6rr\u00e4n den s\u00e4tter sin tillit till den Gudomliga Barmh\u00e4rtigheten\u201d. Den Gudomliga Barmh\u00e4rtigheten. Det \u00e4r P\u00e5skens g\u00e5va som Kyrkan tar emot av den uppst\u00e5ndne Kristus och ger till m\u00e4nskligheten <\/i>(Divine Mercy Homily, April 22, 2001).<\/p>\n

Festdagen \u00e4r allts\u00e5 ny, men l\u00e4sningarna ur Skriften som Kyrkan ger oss denna s\u00f6ndag \u00e4ndrades inte n\u00e4r den inf\u00f6rdes. L\u00e5t oss d\u00e4rf\u00f6r se efter vilket samband som vi kan finna mellan den Gudomliga Barmh\u00e4rtighetens fest och ber\u00e4ttelsen om m\u00f6tet mellan den uppst\u00e5ndne Kristus och l\u00e4rjungen Tomas.<\/p>\n

Vi ska b\u00f6rja med att se, att n\u00e4r Jesus s\u00e4ger till Tomas att sticka handen i hans sida, ger han honom ett p\u00e5tagligt och odiskutabelt bevis p\u00e5 att han \u00e4r uppst\u00e5nden. Men samtidigt l\u00e4gger Jesus till en b\u00f6n som kan tyckas \u00f6verfl\u00f6dig. Han s\u00e4ger: Tvivla inte, utan tro<\/i>. Nu \u00e4r den b\u00f6nen inte alls \u00f6verfl\u00f6dig. F\u00f6r n\u00e4r Tomas nu framf\u00f6r sig har det p\u00e5tagliga beviset p\u00e5 att hans M\u00e4stare \u00e4r uppst\u00e5nden, n\u00e4r han sticker sin hand i dennes \u00f6ppna sida, ber Jesus honom att g\u00e5 ut\u00f6ver detta f\u00f6rnimbara, fysiska bevis p\u00e5 hans uppst\u00e5ndelse. Han vill att Tomas ska g\u00e5 vidare och f\u00f6rst\u00e5 det K\u00e4rlekens outgrundliga mysterium som denna h\u00e4ndelse vill uppenbara f\u00f6r honom.<\/p>\n

Detsamma hade skett med de andra l\u00e4rjungarna en vecka tidigare. Om det h\u00f6rde vi i b\u00f6rjan av dagens evangelium. Och n\u00e4r evangelisten Johannes ber\u00e4ttar om det skriver han att de efter m\u00f6tet med den uppst\u00e5ndne Jesus sade till Tomas: Vi har sett Herren<\/i>.<\/p>\n

Johannes anv\u00e4nder ordet \u201dsett\u201d, men n\u00e4r han g\u00f6r det vill han uttrycka n\u00e5got som \u00e4r mer \u00e4n att bara se den Uppst\u00e5ndne framf\u00f6r sig. Det han menar \u00e4r en ny varseblivning, en som sker inom m\u00e4nniskan. Det \u00e4r att bli medveten om en \u00e4nnu vackrare och andlig verklighet \u2013 en som bara kan \u201dses\u201d i den Helige Ande. Och l\u00e4rjungarna hade kunnat \u201dse\u201d sin Herre p\u00e5 detta nya s\u00e4tt tack vare att Jesus f\u00f6rst hade andats p\u00e5 dem och sagt: Tag emot helig ande<\/i>. D\u00e5 hade deras \u00f6gon \u00f6ppnats och de hade \u201dsett\u201d att den seger som den Uppst\u00e5ndne vunnit \u00f6ver den fysiska d\u00f6den egentligen var en \u00e4nnu st\u00f6rre seger. Det var den seger som Guds barmh\u00e4rtiga K\u00e4rlek vunnit \u00f6ver m\u00e4nniskans synd.<\/p>\n

F\u00f6r allt sedan han hade uppst\u00e5tt \u00e4r det som Kristus f\u00f6rkunnar inte endast segern \u00f6ver kroppens d\u00f6d, utan det \u00e4r framf\u00f6r allt segern \u00f6ver den andliga d\u00f6den som omsluter och sluter inne m\u00e4nniskan som syndar. Det som den uppst\u00e5ndne Kristus f\u00f6rkunnar \u00e4r inget annat \u00e4n den gudomliga Barmh\u00e4rtighetens slutgiltiga seger \u00f6ver det Onda. Och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som Jesus \u2013 n\u00e4r han genom att s\u00e4ga \u201dTag emot helig ande<\/i>\u201d \u00f6ppnar l\u00e4rjungarnas \u00f6gon s\u00e5 att de kan \u201dse\u201d denna den gudomliga Barmh\u00e4rtighetens seger \u2013 ocks\u00e5 genast uppenbarar f\u00f6r dem vad konsekvensen \u00e4r av denna seger. Han s\u00e4ger: Om ni f\u00f6rl\u00e5ter n\u00e5gon hans synder, s\u00e5 \u00e4r de f\u00f6rl\u00e5tna. Och om ni binder n\u00e5gon i hans synder, s\u00e5 \u00e4r han bunden<\/i>.<\/p>\n

Knappt hade allts\u00e5 l\u00e4rjungarna f\u00f6rst\u00e5tt att de sj\u00e4lva \u00e4r de f\u00f6rsta som f\u00f6rl\u00e5tits genom denna seger, att de \u00e4r de f\u00f6rsta som f\u00e5r del av Kristi uppst\u00e5ndelse, f\u00f6rr\u00e4n de f\u00e5r motta kraften och uppdraget att sprida denna f\u00f6rl\u00e5telsens n\u00e5d till alla m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Men nu tillbaka till Tomas som inte hade varit med en vecka tidigare. N\u00e4r han i dag sticker sin hand i Jesu sida inbjuds \u00e4ven han att tro att Guds Barmh\u00e4rtighet har vunnit seger ocks\u00e5 \u00f6ver hans synd och att han nu kan ta emot det nya liv i den helige Ande som den Uppst\u00e5ndne ger honom. Det vill s\u00e4ga, han bjuds att g\u00e5 in i den frid som tillh\u00f6r Guds f\u00f6rl\u00e5tna barn. Och att Jesus vill att vi alla g\u00e5r in i den friden kan vi f\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r vi h\u00f6r honom s\u00e4ga till l\u00e4rjungarna: Frid \u00e5t er alla<\/i>.<\/p>\n

Och d\u00e5 \u00e4r vi tillbaka d\u00e4r vi b\u00f6rjade f\u00f6r en stund sedan \u2013 i orden som syster Faustina tog emot: M\u00e4nskligheten kommer aldrig att finna friden f\u00f6rr\u00e4n den s\u00e4tter sin tillit till den Gudomliga Barmh\u00e4rtigheten. <\/i>Vilket ocks\u00e5 kan uttryckas s\u00e5 h\u00e4r: \u201dM\u00e4nskligheten kommer aldrig att finna friden f\u00f6rr\u00e4n den inser och tror att Guds Barmh\u00e4rtighet har vunnit seger \u00f6ver all synd och \u00f6ver all d\u00f6d\u201d.<\/i><\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det p\u00e5 sin plats att vi i dag, n\u00e4r vi firar den Gudomliga Barmh\u00e4rtigheten, fr\u00e5gar oss sj\u00e4lva: Har det h\u00e4nt att ocks\u00e5 vi, st\u00e4llda inf\u00f6r v\u00e5r egen synd, har st\u00e4ngt in oss i v\u00e5r skuldk\u00e4nsla i st\u00e4llet f\u00f6r att tro p\u00e5 f\u00f6rl\u00e5telsens verklighet och ta v\u00e5r tillflykt till F\u00f6rl\u00e5telsens sakrament som \u00e4r anf\u00f6rtrodd Kyrkan? Och ocks\u00e5: Talar Jesu s\u00e5r mer till mig om dom \u00e4n om Guds Barmh\u00e4rtighet?<\/p>\n

Skulle v\u00e5ra svar vara ja p\u00e5 n\u00e5gon av dessa fr\u00e5gor, kan vi finna stor tr\u00f6st i Tomas och i hur Jesus bem\u00f6ter honom. F\u00f6r ocks\u00e5 vi beh\u00f6ver \u201dse\u201d. Ocks\u00e5 vi beh\u00f6ver tro att Jesu s\u00e5r, och vattnet och blodet som fl\u00f6t fr\u00e5n hans sida, talar till oss om Livet och inte om d\u00f6den. Det \u00e4r just den insikten som dagens evangelium vill f\u00f6rmedla till oss \u2013 insikten om att f\u00f6rl\u00e5telsen leder till Livet. Jesus uppfyller i dag Tomas vilsna \u00f6nskan och \u00f6vervinner hans synd, misstrons synd. Och han s\u00e4ger: Tvivla inte, utan tro. <\/i>Genast svarar Tomas: Min Herre och min Gud<\/i>.<\/p>\n

F\u00f6rut tvivlade Tomas. Nu ser han det p\u00e5tagliga och uppenbara. Men mer \u00e4n s\u00e5. Han v\u00e5gar ta steget. Han g\u00e5r vidare. Och han kan s\u00e5 bek\u00e4nna n\u00e4rvaron och kraften av det osynliga.<\/p>\n

M\u00e5h\u00e4nda \u00e4r Tomas ocks\u00e5 \u00e4r v\u00e5r Tvilling. I dag visar han oss n\u00e5got viktigt och det \u00e4r att Guds Barmh\u00e4rtighet \u00e4r starkare, mycket starkare \u00e4n misstro och tvivel.<\/p>\n

\"Henrik<\/a>

Henrik Alberius OP,
Lund<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2. s\u00f8ndag i p\u00e5sketiden, Miskunns-s\u00f8ndagen I dag firar den Gudomliga Barmh\u00e4rtighetens s\u00f6ndag. Det \u00e4r en fest som p\u00e5ve Johannes Paulus II inf\u00f6rde \u00e5r 2000 f\u00f6r den Andra P\u00e5sks\u00f6ndagen. Han gjorde det i samband med helgonf\u00f6rklaringen av syster Faustina Kowalska. N\u00e4r … Les videre →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-1385","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-prekener"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1385","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1385"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1385\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1391,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1385\/revisions\/1391"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1385"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1385"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1385"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}