![\"Fra](\"http:\/\/www.opdacia.org\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/Fra-Angelico-helgonens-dans-med-\u00e4nglarna.png\")
<\/a>Fra Angelicos helgonens dans<\/p><\/div>\n
En vecka efter Allhelgona-festen har vi den stora gl\u00e4djen att fira helgonen i v\u00e5r egen klosterfamilj. Alla ok\u00e4nda br\u00f6der och systrar som genom tiderna vandrat p\u00e5 den v\u00e4g som Dominikus \u00f6ppnade p\u00e5 1200-talet. Vi har levt med n\u00e5gra av dem, vi k\u00e4nner dem och minns dem. M\u00e5nga har levt f\u00f6r l\u00e4nge sedan och vi vet inte s\u00e5 mycket om dem, kanske bara n\u00e5gra namn. Alla lever hos Gud, bortom tidens begr\u00e4nsning, de ser p\u00e5 oss med k\u00e4rlek. De vakar \u00f6ver oss, ber f\u00f6r oss, vill bist\u00e5 oss idag med sin v\u00e4nskap, inspiration och uppmuntran.<\/p>\n
\u00c4nda fr\u00e5n ordens b\u00f6rjan har det funnits nordiska br\u00f6der och mycket tidigt \u00e4ven systrar. Jordanus av Saxen n\u00e4mner i sin Libellus (den f\u00f6rsta ber\u00e4ttelsen om predikarordens f\u00f6rsta b\u00f6rjan) \u201den nordisk lekbroder vid namn Oderik\u201d. 1217 n\u00e4r Dominikus skingrar sina br\u00f6der \u00e4r han med i den lilla grupp som s\u00e4nds till Paris.<\/p>\n
Klostret i Lund grundas 1221 och redan 1228 finns provinsen Dacia med tre kloster; Lund, Ribbe i Danmark och Visby. Orden v\u00e4xer snabbt 1228 (eller 1234) Nidaros, 1237 Sigtuna och Sk\u00e4nninge, 1239 Skara ,Viborg \u00c5rhus, Odense, Slesvig i Danmark, Oslo.<\/p>\n
P\u00e5 1300-talet finns ett 30-tal kloster i Norden.<\/p>\n
Fr\u00e5n den f\u00f6rsta tiden k\u00e4nner vi n\u00e5gra namn: Salomon fr\u00e5n \u00c5hus, Nikolaus fr\u00e5n Lund och klerken Simon fr\u00e5n Sverige.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller systrarna grundas det f\u00f6rsta klostret i Roskilde i Danmark. 1281 grundas klostret i Sk\u00e4nninge av Ingrid och hennes syster Kristina. De har kontakt med Petrus de Dacia fr\u00e5n Visby, som blivit lektor i Sk\u00e4nninge. Ett tredje kloster grundas i Kalmar, och ett fj\u00e4rde i Gaun\u00f6 p\u00e5 Sj\u00e4lland.<\/p>\n
Vad vet vi om dessa tidiga br\u00f6der och systrar?<\/p>\n
De \u00e4r predikarbr\u00f6der och systrar. De sl\u00e5r sig ner d\u00e4r m\u00e4nniskorna bor, i st\u00e4derna och i hamnarna. Ribe – den stora hamnen med v\u00e4gen v\u00e4sterut. Visby – den viktigaste staden i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det, centralort f\u00f6r missionen i Balticum. De ber, de studerar, de predikar. I det glest befolkade Norden blir det sv\u00e5rt f\u00f6r dem att leva helt som tiggarmunkar, utan egendom. Man \u00e4r tvungen att \u00e4ga \u00e5tminstone en kolg\u00e5rd och fisker\u00e4tt h\u00e4r och var f\u00f6r att sj\u00e4lv f\u00e5nga sin fisk.<\/p>\n
Br\u00f6derna reser mycket. De unga br\u00f6derna skickas till olika universitetsst\u00e4der p\u00e5 kontinenten f\u00f6r att l\u00e4sa teologi. Olof och Finnvid till Montpellier, broder Bo till K\u00f6ln och till Oxford, broder Henning till Paris, broder Bj\u00f6rn kommer direkt till Oxford, Petrus de Dacia studerar i K\u00f6ln och i Paris.<\/p>\n
Varje \u00e5r under 1200-talet och st\u00f6rre del av 1300-talet skickar de sina representanter till b\u00e5de provinsialkapitlet och generalkapitlet som h\u00e5lls turvis i olika st\u00e4der p\u00e5 kontinenten: i Bologna, Paris, Barcelona, Neapel, K\u00f6ln, Oxford, Wien, Budapest osv.<\/p>\n
Br\u00f6derna \u00e4r kulturb\u00e4rare, de f\u00f6rmedlar nya tankeg\u00e5ngar, nya riktningar i teologin, nya b\u00f6cker. N\u00e4r broder Tomas f\u00f6rel\u00e4ser i Paris kan man efter ett \u00e5r i hela Europa h\u00f6ra och kommentera det han har sagt!<\/p>\n
Br\u00f6derna hj\u00e4lper folk med sj\u00e4lav\u00e5rd, en del \u00e4r antagligen vandrande predikanter. Vi vet till exempel att Bergens konvent skickar ut en broder till Lofoten varje vinter f\u00f6r att predika, fira m\u00e4ssan och sk\u00f6ta sj\u00e4lav\u00e5rden. Med de stora avst\u00e5nden h\u00e4r i Norden kan deras liv ibland vara mycket ensamt. Ett m\u00e5l f\u00f6r dem \u00e4r ocks\u00e5 att bidra till pr\u00e4sternas utbildning. Provinsialen Augustinus (\u00c5ke) de Dacia, ger ut den f\u00f6rsta handboken i teologi h\u00e4r i Norden: \u201dRotulus pubilaris\u201d, en praktisk l\u00e4robok f\u00f6r pr\u00e4ster.<\/p>\n
Med Reformationen f\u00f6rsvinner alla kloster i Norden och en epok tar slut p\u00e5 ett dramatiskt s\u00e4tt, men man kan inte helt sl\u00e4cka livet och det som sker i det f\u00f6rdolda vet vi ingenting om. Vilka sp\u00e5r systrarnas och br\u00f6dernas liv har l\u00e4mnat i folkets fromhet, i deras andliga liv kan vi inte utforska. Ett liv vigt \u00e5t Gud b\u00e4r alltid frukt. Vi ser bara de yttre skeendena och f\u00f6rst hos Gud kommer vi att se hur allting har v\u00e4vts samman, hur tr\u00e5darna g\u00e5r genom tiderna. De stora ordnarna kan liknas vid dessa vattendrag som n\u00e5gonstans f\u00f6rsvinner i jorden f\u00f6r att sen \u00e5ter flyta fram flera kilometer l\u00e4ngre bort. P\u00e5 1500-talet st\u00e4ngs alla kloster men efter 400 \u00e5r har Dominikanerna kommit tillbaka. De f\u00f6rsta systrars och br\u00f6ders m\u00f6da har inte varit f\u00f6rg\u00e4ves, vi finns h\u00e4r som ett litet tecken p\u00e5 det. Vi \u00e4r inte m\u00e5nga, men vi kan st\u00f6dja oss p\u00e5 de som varit f\u00f6re oss. Idag tackar vi f\u00f6r dem, f\u00f6r deras trofasthet, deras gl\u00e4dje att f\u00f6rkunna budskapet om Jesus Kristus. Vi k\u00e4nner dem inte men de k\u00e4nner oss och ber f\u00f6r oss.<\/p>\n
<\/a>Syster Veronica OP,
Sankt Davidsg\u00e5rden,
R\u00e4ttvik, Sverige<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Dominikanernas allhelgonadag En vecka efter Allhelgona-festen har vi den stora gl\u00e4djen att fira helgonen i v\u00e5r egen klosterfamilj. Alla ok\u00e4nda br\u00f6der och systrar som genom tiderna vandrat p\u00e5 den v\u00e4g som Dominikus \u00f6ppnade p\u00e5 1200-talet. Vi har levt med n\u00e5gra … Les videre