{"id":3050,"date":"2018-03-24T11:19:10","date_gmt":"2018-03-24T10:19:10","guid":{"rendered":"http:\/\/opdacia.org\/?p=3050"},"modified":"2019-01-23T21:10:34","modified_gmt":"2019-01-23T20:10:34","slug":"sjalvkannedom-enligt-katarina-av-siena-del-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.opdacia.org\/?p=3050","title":{"rendered":"Sj\u00e4lvk\u00e4nnedom enligt Katarina av Siena (del 2)"},"content":{"rendered":"<h1><a href=\"http:\/\/www.opdacia.org\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Catherine.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-3040\" src=\"http:\/\/www.opdacia.org\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Catherine-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" \/><\/a>K\u00e4nnedomen om Gud i mig &#8211; en andra djupare dimension<\/h1>\n<p>Katarinas f\u00f6rst\u00e5else av sj\u00e4lvk\u00e4nnedomen djupnade under hennes liv. I Dialogen l\u00e4ser vi hur Fadern s\u00e4ger till henne: <em>\u201dK\u00e4nnedomen om sanningen kommer genom sj\u00e4lvk\u00e4nnedom, men inte ren sj\u00e4lvk\u00e4nnedom, utan kryddad (condito) och f\u00f6renad med k\u00e4nnedomen om mig i dig\u201d.<\/em><\/p>\n<p>Denna k\u00e4nnedom om \u201dGud och hans godhet i mig\u201d blir en andra och djupare dimension av Katarinas l\u00e4ra om sj\u00e4lvk\u00e4nnedomen. Dessa tv\u00e5 delar f\u00e5r inte separeras fr\u00e5n varandra (L T340), f\u00f6r i det ena fallet kunde sj\u00e4len bli missmodig, och i det andra fallet \u00f6vermodig.<\/p>\n<p>Gud Fader till Katarina: <em>\u201dOm sj\u00e4lvk\u00e4nnedom och tanken p\u00e5 synd inte blir kryddad med minnet av blodet och hoppet om barmh\u00e4rtighet, blir resultatet utan tvivel f\u00f6rvirring. (D 66) <\/em><\/p>\n<p>Men s\u00e5som natten f\u00f6reg\u00e5r dagen, m\u00e5ste vi f\u00f6rst se v\u00e5r fattigdom, och d\u00e4refter ocks\u00e5 se Guds godhet i oss. Gud s\u00e4ger: <em>\u201dDen som inte k\u00e4nner sig sj\u00e4lv kan inte k\u00e4nna mig\u201d<\/em> (L T272).<!--more--><\/p>\n<p>I k\u00e4nnedomen om oss sj\u00e4lva l\u00e4r vi k\u00e4nna <strong>Guds godhet mot oss<\/strong>. Fadern s\u00e4ger till Katarina: <em>\u201dN\u00e4r jag s\u00e5g in i mig sj\u00e4lv, blev jag betagen i m\u00e4nniskan och det gladde mig att skapa henne\u201d<\/em> (D 135), och vidare: Gud s\u00e5g in i sig sj\u00e4lv och s\u00e5g m\u00e4nniskornas sk\u00f6nhet, och \u00e4ven fast Han visste att de skulle synda mot Honom, s\u00e5 blev Han f\u00f6r\u00e4lskad i dem. Han manifesterade denna k\u00e4rlek genom att skapa dem och senare fr\u00e4lsa dem. Dock \u00e4r inte detta den yttersta fullbordan av Guds k\u00e4rlek, f\u00f6r Han skapade dem och fr\u00e4lste dem f\u00f6r att de skulle kunna delta i och njuta Hans godhet f\u00f6r alltid i himlen. Denna \u201deviga sanning\u201d l\u00e4r man k\u00e4nna i sj\u00e4lvk\u00e4nnedomens cell.<\/p>\n<p>Gud \u00f6nskar inget annat \u00e4n att sk\u00e4nka sin k\u00e4rlek och godhet till oss f\u00f6r all evighet, och att f\u00e5 ta emot v\u00e5r k\u00e4rlek tillbaka. Detta \u00e4r m\u00e5let till vilket allt \u00e4r inriktat och underordnat. Thomas av Aquino s\u00e4ger: <em>\u201dM\u00e4nniskans slutliga m\u00e5l \u00e4r det oskapade goda, n\u00e4mligen Gud, som ensam kan uppfylla m\u00e4nniskans vilja till br\u00e4dden, p\u00e5 grund av sin o\u00e4ndliga godhet&#8230; en verklighet i honom, f\u00f6r vad \u00e4r det, om inte hennes ankomst till Gud och hennes gl\u00e4dje i Gud.\u201d<\/em> (STh Ia 2ae, q. 3, a. 1)<\/p>\n<p>Innan vi var hans v\u00e4nner <strong>gottgjorde Gud f\u00f6r v\u00e5ra synder<\/strong>. Hans n\u00e5d f\u00f6reg\u00e5r och frambringar varje god handling i oss. Guds k\u00e4rlek till oss \u00e4r b\u00e5de universell (till alla) och differentierad (till den enskilde). Han \u00e4lskar oss med en barmh\u00e4rtig k\u00e4rlek: <em>\u201dMin barmh\u00e4rtighet, som ni tog emot i blodet, \u00e4r oj\u00e4mf\u00f6rligt st\u00f6rre \u00e4n alla synder som beg\u00e5tts i v\u00e4rlden\u201d.<\/em> (D 129)<\/p>\n<p>Fadern s\u00e4ger till Katarina:<strong><em> \u201dmin k\u00e4rlek skapade er och min k\u00e4rlek bevarar er\u201d<\/em><\/strong> (D 82). Han \u00e4lskade oss gratis innan vi existerade. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6reg\u00e5r alltid hans k\u00e4rlek oss. Katarina finner knappast ord f\u00f6r att beskriva Guds k\u00e4rlek till m\u00e4nniskan, hon anv\u00e4nder ord som om\u00e4tlig, obeskrivlig, o\u00f6vertr\u00e4ffad. Bilderna hon anv\u00e4nder visar p\u00e5 en k\u00e4rlek som \u00e4r outtr\u00f6ttlig, som en moders k\u00e4rlek till sitt barn; eller en k\u00e4rlek som \u00e4r irrationell, som m\u00e5lar Gud som en drucken eller tokig av k\u00e4rlek till m\u00e4nskligheten.<\/p>\n<p>Han vill inget annat \u00e4n v\u00e5rt b\u00e4sta (L T77, T97, D 140), och har \u00e4mnat oss f\u00f6r den eviga lyckan. I sin <strong>F\u00f6rsyn<\/strong> fullf\u00f6ljer Han detta syfte, i sitt styre av v\u00e4rlden och sina handlingar med oss, s\u00e4rskilt i g\u00e5van av v\u00e5r natur och n\u00e5dens g\u00e5va, dygderna, Andens g\u00e5vor (D 140), och l\u00e4kemedlen vi beh\u00f6ver f\u00f6r v\u00e5ra skr\u00f6pligheter (L T48).<\/p>\n<p>K\u00e4rlek \u00e4r motivet f\u00f6r varje g\u00e5va Gud ger oss. Han visar k\u00e4rlek d\u00e5 han till\u00e5ter motg\u00e5ngar, f\u00f6rf\u00f6ljelse, frestelser. Katarina skriver att han \u201dd\u00e5 ger oss k\u00e4rlekens eld\u201d (L T25), f\u00f6r att rena och leda oss tillbaka till v\u00e4gen som f\u00f6r till det eviga livet (D 141). Han visar sin k\u00e4rlek genom att ta hand om var och en av oss genom omst\u00e4ndigheterna. \u201dGuds godhet arbetar st\u00e4ndigt i oss\u201d (L T23).<\/p>\n<p>N\u00e5gra bilder f\u00f6r sj\u00e4lvk\u00e4nnedomen:<\/p>\n<h5>\u201dk\u00e4llan\u201d<\/h5>\n<p>Katarina uppmanar oss att stiga ned i denna k\u00e4lla, f\u00f6r om vi vistas d\u00e4r kommer vi l\u00e4ra k\u00e4nna b\u00e5de oss sj\u00e4lva och Guds godhet. I denna k\u00e4lla finns b\u00e5de jord och vatten. I jorden uppt\u00e4cker vi v\u00e5r fattigdom: vi ser att vi inte \u00e4r, att v\u00e5rt vara kommer fr\u00e5n Guds Vara. Vi g\u00e5r ocks\u00e5 till det levande vattnet, sj\u00e4lva k\u00e4rnan i kunskapen om Guds sanna och \u00e4dla vilja, som endast \u00f6nskar att vi skall bli heliga.<\/p>\n<h5>\u201dcellen med tv\u00e5 rum\u201d<\/h5>\n<p>I det f\u00f6rsta rummet ser vi v\u00e5r fattigdom, synd och laster som vi drar upp. I det andra rummet ser vi Guds gl\u00f6dande, radikala k\u00e4rlek till oss. H\u00e4r ser vi ocks\u00e5 dygderna i Gud, och eftersom Gud \u00e4r i oss uppt\u00e4cker vi \u00e4ven dygderna i oss, \u00e5tminstone i ett grodd-stadium. Katarina uppmanar oss att plantera dygderna. De f\u00f6rsta som ska v\u00e4xa \u00e4r k\u00e4rleken, \u00f6dmjukheten och t\u00e5lamodet.<\/p>\n<h5>\u201ddet fridfulla havet\u201d <em>(mare pacifico) <\/em><\/h5>\n<p>I denna bild har hennes undervisning om sj\u00e4lvk\u00e4nnedomen kommit till mognad. Katarina s\u00e4ger: <em>\u201dT\u00e4nk p\u00e5 det s\u00e5 h\u00e4r, vi ser varken v\u00e5r v\u00e4rdighet eller v\u00e5ra defekter som vanst\u00e4ller sj\u00e4lens sk\u00f6nhet om vi inte g\u00e5r och ser p\u00e5 oss sj\u00e4lva i det fridfulla havet, det gudomliga V\u00e4sendet, d\u00e4r vi \u00e4r portr\u00e4tterade; f\u00f6r d\u00e4rifr\u00e5n kom vi n\u00e4r Guds Vishet skapade oss till sin avbild och likhet.\u201d<\/em><\/p>\n<p>M\u00e4nniskan ser hur otroligt \u00e4lskad hon \u00e4r av Gud d\u00e5 hon uppeh\u00e5ller sig i detta \u201dHav\u201d. Hon r\u00f6rs d\u00e5 att \u00e4lska Gud, att besvara k\u00e4rleken. Gud vill att vi tar detta f\u00f6rsta steg. Han inbjuder oss att sk\u00e5da in i Honom. K\u00e4rleken r\u00f6r sig alltid mot f\u00f6rening med den \u00e4lskade. Och att \u00e4lska Gud \u00e4r att gradvis f\u00f6renas med Honom, och att gradvis f\u00f6rvandlas till Honom.<\/p>\n<p>I havet ser hon ocks\u00e5 det som fl\u00e4ckar hennes sk\u00f6nhet, synden som g\u00f6r att hon inte kan \u00e5terspegla Gud, och som m\u00e5ste tas bort. Katarina uppmanar oss att dra upp lasterna och plantera dygderna. N\u00e4r det sker v\u00e4xer vi mot f\u00f6reningen med Gud. Katarina talar om \u201dsj\u00e4lvk\u00e4nnedomens n\u00e5d\u201d och \u201dheliga avgrund\u201d.<\/p>\n<p>F\u00f6r att ge oss en sant kristen k\u00e4nnedomen om oss sj\u00e4lva och Gud talar Katarina ocks\u00e5 om den Heliga Treenigheten och om fr\u00e4lsningen. Just f\u00f6r att dessa aspekter leder oss n\u00e4rmare mysteriet. N\u00e5gra ord om detta.<\/p>\n<h1>Treenigheten<\/h1>\n<p>Den eviga Treenigheten \u00e4r Guds konkreta form, som tr\u00e4der fram genom uppenbarelsen. Gud som verkar i skapelsen och i v\u00e5ra sj\u00e4lar. Det \u00e4r den gudomliga verklighet som \u00e4r n\u00e4rvarande eller reflekterad i oss.<\/p>\n<p>Katarina betraktar framf\u00f6r allt de tre gudomliga Personerna i deras f\u00f6rmedlande funktion, genom vilken Guds handlande n\u00e5r oss. Treenighetens Personer verkar i oss genom att f\u00f6rmedla sina egenskaper: kraft, visdom och mildhet\/k\u00e4rlek.<\/p>\n<p>Den sj\u00e4l som \u00e4rligt s\u00f6ker Gud f\u00e5r ocks\u00e5 en f\u00f6rsmak av himlens salighet i Treenigheten, d\u00e5 hon ger sig till denna Treenighet.<\/p>\n<p>Katarina ser Treenigheten som en mycket h\u00f6g v\u00e4g utan slut, \u201dd\u00e4r vi tar emot s\u00e5 mycket ljus och kunskap om Guds godhet att vi inte kan utrycka det\u201d (L T226).<\/p>\n<h3>Den skapade Treenigheten<\/h3>\n<p>Guds avbild i oss \u00e4r likt en skapad treenighet. Den leder oss att l\u00e4ra k\u00e4nna den oskapade Treenigheten. Herren skapade oss inte enbart till Treenighetens avbild, utan ocks\u00e5 till Treenighetens likhet. Denna likhet finns i den m\u00e4nskliga sj\u00e4len, i dess tre krafter: minne, intellekt och vilja. D\u00e5 dessa tre krafter \u00e4r enade liknar de alltmer Guds Treenighet, och f\u00f6renar oss med denna. Den skapade treenighetens fullkomning best\u00e5r i en fullkomlig imitation och fullst\u00e4ndig f\u00f6rening med den eviga Treenigheten. Det best\u00e5r i att sj\u00e4len s\u00e4nker sig ned i Gudomens fridfulla hav, och tr\u00e4nger allt djupare ned i denna \u201dk\u00e4rlekens avgrund\u201d. Och att man, d\u00e5 man \u00e4r Treenighetens avbild, f\u00e5r smaka det gudomliga livet i dess ljuvhet, helt besvara den, och bli ikl\u00e4dd den (D 167).<\/p>\n<h3>Kristi blod<\/h3>\n<p>Katarina inleder varje brev med: <em>\u201dJag skriver till er i hans dyrbara blod\u201d<\/em>. Alla hennes skrifter \u00e4r f\u00e4rgade av blodet. Varf\u00f6r d\u00e5?<\/p>\n<p>Vi vet att hon hade mystiska upplevelser d\u00e5 hon fick dricka fr\u00e5n Kristi sida. Och d\u00e5 hon tog emot kommunionen l\u00e4mnades en blodsmak i munnen.<\/p>\n<p>Sk\u00e4rningspunkten f\u00f6r alla trons mysterier \u00e4r Blodet; Allt ses ur denna synvinkel, alltifr\u00e5n den skapande Treenigheten till m\u00e4nniskans slutliga m\u00e5l. Blodet \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en p\u00e5minnelse om allt som tron och livet i Kristus betyder.<\/p>\n<h3>Blodet manifesterar sanningen<\/h3>\n<p>Katarina framh\u00e5ller att den viktigaste sanningen manifesteras i blodet, n\u00e4mligen: <strong>Sanningen om Faderns k\u00e4rlek till oss<\/strong>. Hon utvecklar inte fr\u00e4lsningens dogm l\u00e4rom\u00e4ssigt utan f\u00f6r fram det fr\u00e4msta argumentet f\u00f6r dess sanning, n\u00e4mligen att Gud \u00e4lskar oss och vill att vi ska leva lyckliga med honom i evighet.<\/p>\n<p>Katarina har ett speciellt uttryck: \u201dGud Faderns sanning\u201d: dvs att Gud av k\u00e4rlek skapade oss till sin avbild och likhet, s\u00e5 att han skulle kunna vara i en personlig \u00e4lskande relation med oss, d\u00e4r han skulle dela sitt liv och gl\u00e4dje med oss. Det handlar om \u201dhela den gudomliga planen och processen vad g\u00e4ller m\u00e4nniskan\u201d (Foster, I, <em>Catherine<\/em>, intr.).<\/p>\n<p>Denna sanning var Faderns hemlighet, och d\u00e4rf\u00f6r kunde endast Sonen uppenbara den f\u00f6r oss: Faderns vilja att ge oss \u201dsin eviga sk\u00f6nhet\u201d (L T102), dvs ge sig sj\u00e4lv till oss i det eviga livet. Men pga av m\u00e4nniskans synd blev inte denna sanning uppfylld i henne, och d\u00e4rf\u00f6r gav Fadern oss sin Son (L T193). Men inkarnationen var inte tillr\u00e4cklig f\u00f6r Faderns k\u00e4rlek och f\u00f6r att uppenbara sanningen. Det definitiva beviset av denna sanning \u00e4r offret p\u00e5 Golgata.<\/p>\n<h3>Blodet representerar N\u00e5d<\/h3>\n<p>Blodet \u00f6ppnar hela n\u00e5dens osynliga v\u00e4rld f\u00f6r sj\u00e4len, som har sin k\u00e4lla och n\u00e4ring i det. I ordet \u201dblod\u201d uttrycks n\u00e5dens v\u00e4rld i sin konkreta form.<\/p>\n<p>Katarina s\u00e4ger: <em>\u201dI blodet har vi liv\u201d<\/em> (L T153). Hon skriver ofta orden \u201di blodet\u201d, vilket kan j\u00e4mf\u00f6ras med Paulus ord \u201di Kristus\u201d.<\/p>\n<p>I blodet ser vi fr\u00e4lsningens n\u00e5d. Katarina uttrycker fr\u00e4lsningens n\u00e5d som ett k\u00e4llfl\u00f6de, en renande och f\u00f6rvandlande k\u00e4lla. Hon s\u00e4ger: <em>\u201dI oss sj\u00e4lva finner vi blodet som manifesterar k\u00e4rleken som Gud har till oss; i blodet tar vi emot v\u00e5r fr\u00e4lsning och blir \u00e5terskapade i n\u00e5den. Vi \u00e4r det k\u00e4rlet som har tagit emot blodet\u201d<\/em> (L T304).<\/p>\n<p>Kristi blod <em>renar<\/em> oss. Katarina skriver att: blodet tv\u00e4ttar, fl\u00f6dar, bevattnar, f\u00e4rgar, m.m. Hon inbjuder oss t.o.m att bada i det. Katarina ser detta som ett omistligt element f\u00f6r att rena hela personen.<\/p>\n<p>Blodet kan g\u00f6ra personen berusad d\u00e4rf\u00f6r att det ger liv och sl\u00e4cker t\u00f6rsten (D 27, D 66). <em>Blodet \u00e4r medlet f\u00f6r att befria fr\u00e5n syndens slaveri<\/em>, vare sig det g\u00e4ller dj\u00e4vulens kedjor (L T112, T189), eller som en medicin som helar v\u00e5ra sjukdomar (L T168). <em>Blodet \u00e4r nyckeln som har \u00f6ppnat himlens portar f\u00f6r oss<\/em> (D 27, D 155).<\/p>\n<p>N\u00e5dens liv i oss karakt\u00e4riseras av blodet. Treenigheten finns i detta blod. Kristus \u00e4r k\u00e4llan med det levande vattnet pga blodet som utgj\u00f6ts genom hans s\u00e5r. I dopet tar vi emot \u201dn\u00e5dens ljus\u201d, fr\u00f6et som vi m\u00e5ste se till b\u00e4r frukt, genom att vi f\u00f6rblir i det sanna vintr\u00e4det som \u00e4r Kristus (D 24).<\/p>\n<p>N\u00e5dens ljus \u00e4r en g\u00e5va som kommer fr\u00e5n den helige Ande \u201di kraft av blodet\u201d (D 119). \u201dN\u00e5dens ljus\u201d g\u00f6r sj\u00e4len till en himmel (D 33) eftersom Gud bor i den (D 55). Det \u00e5terskapar oss till livet som Guds s\u00f6ner och d\u00f6ttrar (D 60), och g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att n\u00e5 det eviga livet (L T122).<\/p>\n<p><strong>Sakramenten<\/strong> \u00e4r livgivande kanaler, som leder n\u00e5dens liv till oss (L T168, T171). Katarina skriver:<em> \u201dsakramenten har alla liv och v\u00e4rde f\u00f6r oss i kraft av blodet, om vi tar emot dem med en sann och helig mottaglighet\u201d<\/em> (L T339, D 115, D 119). N\u00e4rhelst pr\u00e4sterna administrerar sakramenten \u00e4r det de facto blodet de administrerar till de troende (D 23), det som vi kallar sakramental n\u00e5d.<\/p>\n<p>Blodet f\u00f6rser hela Kyrkan med sakramentalitet. Katarina s\u00e4ger: <em>\u201dKyrkan \u00e4r \u201den vink\u00e4llare (cellaio) d\u00e4r blodet fr\u00e5n den enf\u00f6dde finns\u201d<\/em> (D 115).<\/p>\n<p><strong>Dopet<\/strong> ger oss den f\u00f6rsta n\u00e5den. Den kommer till oss fr\u00e5n Kristi s\u00e5rade sida (L T189, D 75). Endast i kraft av blodet tar den bort ursyndens fl\u00e4ck och ger oss n\u00e5dens liv (D 14, 75, 135).<\/p>\n<p><strong>Boten<\/strong>. Katarina kallar boten ett \u201ddop i blod och eld\u201d (L T189), som kan anv\u00e4ndas varje dag som medicin f\u00f6r v\u00e5ra dagliga svagheter (L T28, T102). Det betyder ett nedstigande av den gudomliga k\u00e4rleken och f\u00f6rl\u00e5telsen, en g\u00e5va av det dyrbara blodet, som f\u00e5r effekter.<\/p>\n<p><strong>Eukaristin.<\/strong> I Dialogen skriver hon att i Eukaristin \u00e4r Kristi kropp och blod, sj\u00e4l och gudomlighet likt en sol i sakramentet (D 110), som inte f\u00f6rintas d\u00e5 man tagit emot det, utan d\u00e5 man konsumerat det f\u00f6rblir \u201dn\u00e5dens avtryck\u201d i sj\u00e4len likt ett sigill, som d\u00e4r pr\u00e4glar Treenighetens karakt\u00e4rsdrag (D 112). D\u00e5 har en otrolig f\u00f6rmedling skett, eftersom sj\u00e4len <em>\u201dd\u00e5 hon tar emot detta sakrament \u00e4r i mig och jag i henne s\u00e5som fisken \u00e4r i havet och havet i fisken\u201d<\/em> (D 112).<\/p>\n<p>Katarina kommer med detta precisa p\u00e5st\u00e5ende: <em>\u201dBlodet \u00e4r v\u00e5rt\u201d<\/em> (D 134, L T193). Dvs att att vi har r\u00e4tt att be om all den n\u00e5d som denne Son har f\u00f6rv\u00e4rvat \u00e5t oss med sitt blod.<\/p>\n<p>B\u00f6nen blir en viktig faktor f\u00f6r den kristne f\u00f6r att n\u00e5 den livgivande energin, och \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rbunden med blodet. Vi f\u00e5r b\u00f6nfalla Gud att ge oss frukten av hans Sons blod.<\/p>\n<h3>Blodet visar p\u00e5 Livets L\u00e4ra<\/h3>\n<p>Kristus visar oss \u201dsanningens v\u00e4g\u201d, dvs sin \u201dl\u00e4ra\u201d (D 29, D 166). Den v\u00e4gen \u00f6ppnades och utstakades av blodet (D 27, D 100, L T83, T 173, T315). Fadern s\u00e4ger till Katarina: <em>\u201dV\u00e4gen \u00e4r uthamrad i blodet fr\u00e5n min Sanning\u201d<\/em> (D 135, L T29, T271). Katarina: <em>\u201dvi \u00e4r placerade p\u00e5 detta slagf\u00e4lt och vi m\u00e5ste alltid k\u00e4mpa\u201d<\/em> (L T114), och <em>\u201dden som inte k\u00e4mpar segrar inte\u201d<\/em> (L T169).<\/p>\n<p>Katarina konstaterar att vi m\u00e5ste g\u00e5 till Fadern genom den korsf\u00e4ste Kristus, dvs p\u00e5 lidandets v\u00e4g (D 53, L T318, T272). Fr\u00e5n korset har han undervisat oss, som fr\u00e5n en cattedra (sic), om \u201dsanningens l\u00e4ra och k\u00e4rleken v\u00e4g\u201d. Hans blodiga offer \u00e4r den sanna \u201dv\u00e4gen och v\u00e5r regel\u201d (L T101, T216, T316). Katarina s\u00e4ger att Kristus \u00e4r den \u201d\u00e4rorika boken\u201d, d\u00e4r alla dygder st\u00e5r skrivna (D 154), \u201dinte med bl\u00e4ck utan med blod\u201d.<\/p>\n<p><strong>Minnet av blodet<\/strong> kan bli som ett bad, som man st\u00e4ndigt kan s\u00e4nka sig i och uppn\u00e5 alla slags vinster: att bittra saker blir ljuva, att b\u00f6rdor blir l\u00e4tta (L T260); sporra oss till h\u00e4ngivenhet, att k\u00e4mpa och vinna \u00f6ver frestelser med f\u00f6rtr\u00f6stan p\u00e5 den korsf\u00e4ste Kristus (L T261), D 66); att sl\u00e4cka elden fr\u00e5n k\u00f6ttets sj\u00e4lviska passioner (L T21); framkalla hat mot synden.<\/p>\n<p>Tron, hoppet och k\u00e4rleken finns i Kristi blod (L T56), men framf\u00f6r allt k\u00e4rleken, som vi finner i den korsf\u00e4ste Kristi blod, som av k\u00e4rlek utgj\u00f6ts p\u00e5 korset. Det \u00e4r inte en k\u00e4rlekens s\u00f6tma i k\u00e4nslor, utan en k\u00e4rlek med enorma dimensioner, mot vilken vi m\u00e5ste m\u00e4ta v\u00e5rt eget svar i k\u00e4rlek.<\/p>\n<p>St\u00f6rre \u00e4n hans fysiska sm\u00e4rta var sm\u00e4rtan i Jesu l\u00e4ngtan. Det kommer vid Jesu d\u00f6d till uttryck i den sista st\u00f6ten med lansen, utgjutandet av hans sista blodsdroppar, som betyder att han \u00e4lskade mer \u00e4n han kunde ge. Fadern s\u00e4ger till Katarina: <em>\u201dGenom \u00f6ppnandet av Kristi sida visade jag er hj\u00e4rtats hemlighet. F\u00f6r inne i Kristus fanns det \u00e4nnu mer av min k\u00e4rlek till m\u00e4nniskan, som inte syntes genom den yttre kroppen och dess g\u00e4rningar\u201d<\/em> (L T189).<\/p>\n<p><em>\u201dO evige Fader, ljus som \u00f6verstiger alla andra ljus, d\u00e5 allt ljus kommer fr\u00e5n dig! O eld som \u00f6vertr\u00e4ffar varje annan eld! Du \u00e4r elden som brinner utan att slockna! Du f\u00f6rt\u00e4r varje synd eller sj\u00e4lviskhet du finner i sj\u00e4len. Men ditt f\u00f6rt\u00e4rande f\u00f6rt\u00e4r inte sj\u00e4len, utan f\u00f6der henne med en om\u00e4ttlig k\u00e4rlek. \u00c4ven om du tillfredsst\u00e4ller henne, blir hon aldrig m\u00e4tt utan l\u00e4ngtar st\u00e4ndigt efter dig. Ju mer hon \u00e4ger dig desto mer s\u00f6ker hon dig, ju mer hon s\u00f6ker och l\u00e4ngtar efter dig, desto mer finner och \u00e5tnjuter hon dig, h\u00f6ga eviga eld, k\u00e4rlekens avgrund!\u201d<\/em> (Dialogen 134)<\/p>\n<h1>K\u00e4llor:<\/h1>\n<p><em>Catherine of Siena Doctor of the Church. Notes on her life and teaching,<\/em> by Giacinto D&#8217;Urso OP. Translated with introduction and notes by Thomas McDermott OP (Chicago, New Priory Press, 2013).<\/p>\n<p>Thomas McDermott OP, <em>Catherine of Siena, Spiritual Development in her Life and Teaching<\/em> (Paulist Press 2008).<\/p>\n<p><em>Catherine of Siena: Essays on her Life and Thought<\/em>. Edited with an introduction and notes, Thomas McDermott OP (Chicago New Priory Press, 2015).<\/p>\n<p>Michael O. Jackels: <em>Poverty: Blessing and Woe<\/em>. A Study of the different Senses of Poverty and its Place in the Spiritual Life According to the Writings of Catherine of Siena (1989) Finns p\u00e5: www.drawnbylove.com<\/p>\n<p>Tips! www.drawnbylove.com Artiklar m.m. om Katarina av Siena. \/Thomas McDermott OP<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>K\u00e4nnedomen om Gud i mig &#8211; en andra djupare dimension Katarinas f\u00f6rst\u00e5else av sj\u00e4lvk\u00e4nnedomen djupnade under hennes liv. I Dialogen l\u00e4ser vi hur Fadern s\u00e4ger till henne: \u201dK\u00e4nnedomen om sanningen kommer genom sj\u00e4lvk\u00e4nnedom, men inte ren sj\u00e4lvk\u00e4nnedom, utan kryddad (condito) &hellip; <a href=\"https:\/\/www.opdacia.org\/?p=3050\">Les videre <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":"","_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[6,36,27],"tags":[],"class_list":["post-3050","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artikler","category-bonn","category-dominikansk-historie"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3050","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3050"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3050\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3206,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3050\/revisions\/3206"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3050"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3050"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.opdacia.org\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3050"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}