EPIFANI – festen for Herrens åpenbaring

Publisert av
Svar

Jesus Kristus: både åpenbareren og det åpenbarte

Ordet epifani er gresk og betyr «tilsynekomst» eller «åpenbaring»; det skriver seg fra hedensk religiøs bruk og er i de første kristne århundrer knyttet til keiserens person og overnaturlige status. I en teologisk sammenheng er det for kristendommens vedkommende blitt et svært sentralt ord, siden det her dreier seg om en åpenbaringsreligion, troen på at Gud har åpenbart seg for menneskene, talt til oss på en så direkte måte som mulig. Epifani står følgelig for «kommunikasjon», «meddelelse» i den kristne tradisjon, og vi bruker det på en aksentuert måte i juletiden. Les videre →

Den heliga Maria – Guds Moder och Kyrkans Moder

Publisert av
Svar

1 januari 2014 – ”Guds heliga moder Maria” och ”Världsdagen för fred”, Lukas 2: 16 – 21Theotokos

I dag den 1. januari firar vi den saliga jungfrun Maria som Gudaföderska, ”Theotokos”, Guds Moder. Med denna fest inbjuder oss Kyrkan att reflektera över det outgrundliga djup som hennes moderskap utgör. Marias liv som Guds Moder, och Kyrkans Moder, är för var och en av oss en väg till fullkomning, en väg som är ett föredöme i helighet.

Det är vid Bebådelsen som Maria blir den helige Andes brud och som hon genom sitt ”ja” blir Guds Moder. Hon tar emot Jesus i sitt inre. Det är avlelsens ögonblick. Les videre →

Herren jublar over deg med fryd!

Publisert av
Svar

Lesningar for julemidnattsmessa 

laughing baby sleepKjære brør og systrer i Kristus. I denne nattetime skjer det enno ein gong. Me tek del i forteljinga om det unge, utslitte paret, Maria og Josef, som har søkt tilflukt i ein stall, eit fattigsleg krypinn som skal bli fødestue for Guds son. Kan hende er det krysninga mellom det kvardagslige, velkjende, jordiske –og det kosmiske, himmelske dramaet som gjer natta i natt til kva ho er; eit møte som tek oss inn i et ljos og ein varme som liksom overraskar oss kvar gong? Les videre →

En del af Guds plan!

Publisert av
Svar


Lesninger for 4. søndag i advent år A

Saint Joseph with the Infant Jesus, Guido Reni (c. 1635) (Wikipedia)

Den klassiske udlægning af evangeliet om Josefs drøm ser ud som følger:

Josef er forlovet med Maria. Forlovelse er allerede i datidens jødiske verden et retsligt grundlag, ægtespagten er underskrevet, og brudeprisen betalt. Der er altså tale om meget mere end bare en hensigtserklæring, de er i fuld gang, nu mangler der bare, at hun skal flytte ind hos ham.

Så opdager Josef at hun er gravid. Med andre ord: Hun har været ham utro. Og nu styrter hans verden i grus, det som er sket er gennemforfærdeligt, en skuffelse ud over al grænse, men Josef er en mand af høj moral. Fordi han stadig respekterer Maria, så vil han udgå ballade, og vil ikke udstille hende offentlig som en billig tøs. Les videre →

Jungfru Marias utkorelse och fullkomliga renhet

Publisert av
Svar

Festen for Marias uplettede unnfangelse, Luk 1:26-38 

ikon-2192 (1)Mitt under Advent firar vi en stilla Mariafest. Om nio månader, den 8 september, ska vi fira Marias födelse. Idag firar vi hennes tillblivelse i sitt modersköte, hennes utkorelse och ständiga renhet. Denna fest introducerades i Norden redan i början på 1300-talet av franciskanerna. I den tid som är vår, präglad av individualism och likställdhets ideologi, kan det vara svårt för många att förstå och glädja sig åt denna fest. Marias utkorelse låter exklusivt och hennes ständiga renhet gör henne nästan omänsklig och onåbar, kan vi tycka.

Les videre →

Vente – forvente – forberede

Publisert av
Svar

1. søndag i advent 2013 (år A)

Solstråler gjennom tre (bilde til advent-1)Advent er lengselens tid fremfor noen. Den hellige Benedikt sier i sin Klosterregel at munkens liv burde være som en vedvarende fastetid. Imidlertid kunne man også hevde at munkens liv, ja, alle kristnes liv burde være – eller nettopp er – som en vedvarende adventstid. Kristenlivet er et liv som leves i forventingen om Herrens komme – adventus Domini. Sier vi ikke i hver eneste Eukaristi-feiring: «Din død forkynner vi, Herre, og din oppstandelse lovpriser vi inntil du kommer«? Vi vet at han som en gang kom og levde på jorden som sann Gud og sant menneske, som kommer til oss i Eukaristien og de andre sakramentene, og på så mange andre måter i vårt daglige liv, han skal også komme igjen i herlighet, og Gud skal bli alt i alle. Vi venter på ham og vi lengter etter ham som etter en kjær venn, som et lenge etterlengtet og savnet familiemedlem, som en brud etter brudgommen. Advent er tiden for å gi oss hen til denne lengselen og leve den så intenst som mulig. Les videre →

Kristus Konung

Publisert av
Svar

Jesus Christ - detail from Deesis mosaic, Hagia Sophia, IstanbulHistorien om David är värd att berätta. Den är en hel roman. David (namnet betyder förmodligen “den älskade”) var vallpojke, den yngste i en stor skara bröder; detta var omkring år 1000 före Kristus. Han var ljuslätt, hade vackra ögon och ett behagligt utseende. I sitt obegripliga rådslut valde Gud ut just denne vallpojke till kung i Israel. Också hans bröder var ståtliga att skåda, men ingen av dem blev vald av Gud. David kallades direkt från sin fårhjord, och Herren befallde sin profet Samuel att ta fram smörjelsehornet och smörja David till konung mitt ibland hans bröder, och det heter att Herrens Ande kom över David från den dagen och i fortsättningen. David var musiker och poet, och 73 psalmer i Psaltaren tillskrivs honom. När den heliga Arken närmade sig Jerusalem gick denne kung ut och dansade av glädje inför den. Han älskade verkligen sin Gud. Han kallas “Israels ljuvlige sångare”, och hans sista ord var: Herrens Ande har talat genom mig, och hans ord är på min tunga.

Les videre →

Det faste punktet ligg framfor meg

Publisert av
Svar

33. søndag i kyrkjeåret (C)

Frå Arnfinn Harams weblog den 30. november 2009. Han skreiv det til 1. adventssøndag, men det passar også for denne søndagen:

Kjære brør og systre!     Rough road to paradise

(….) Mange kjenner Jesu apokalyptiske tale, hans ord om verdens ende, som noko uhyggjeleg – kanskje fordi dei veit at ikkje alt er som det skal for deira eigen del. Og det er all grunn til å ta det alvorleg, for éin dag skal vi alle verkeleg møte Menneskesonen ”ansikt til ansikt”, som vi høyrde.

Men, brør og systre; vi skal ikkje sjå på dette som ei skræmsle, vi skal sjå det som eit punkt av von, av rettferd, av endeleg siger for det som er rett. Nettopp difor skal vi ”rette ryggen og løfte hodet”! Les videre →

Døden er overgangen til livet

Publisert av
Svar

32. søndag, år C   funeral_flowers_heart

I novembermåneden inviterer kirken oss til å reflektere over døden. For den troende er denne refleksjonen over døden ikke noe morbid eller makaber. Tvert imot. Kjernen i det kristne budskap er at døden er overgangen til livet.

Ved en begravelse nylig hørte jeg en gråtende mann si: «Nå er det slutt; nå er det over; vi skal aldri møtes igjen.» Men for oss kristne er det slett ikke slik. Kristus har overvunnet døden, og vi trekkes inn i hans seier. Les videre →