This Sunday, the twenty-second of the year (B), we present a sermon by the English Dominican Isidore Clarke. The sermon was published on torch.op.org, a web site which “provides a new Catholic homily each week written specially for this web site by Dominican friars, and read by followers worldwide.”

Isidore Clarke begins his sermon, “Cleanliness and Godliness”, with these words:

As children we were told always to wash our hands before meals. Nowadays we’re much more conscious of the need for cleanliness to avoid spreading diseases. Cleanliness is a matter of practical common sense, simple hygiene. Removing the grime was even given a religious spin with the maxim, “cleanliness is next to godliness.” Read more…

21. søndag i det alminnelige kirkeår (B)

Vil kanskje dere også gå?

Kjærlighet og frihet et uløselig bundet sammen. Den som elsker, ønsker å bli elsket igjen, ja, men i frihet. Den som virkelig elsker, ønsker den elskedes fritt valgte gjensvar.

Herren ønsker et nært, personlig forhold med hver enkelt av oss. Det er et grunnleggende eksklusivt forhold som utelukker all dobbelthet. Avgudsdyrkelse er utroskap, for å si det slik. Som den dominikanske mystikeren Mester Eckhart skriver: Man kan ikke ha Gud og… Eller med Jesu egne ord: Ingen kan tjene to herrer. Les videre →

Festen for Den Hellige Treenighet, år B

Tanken på den hellige Treenighet, er som en illustrasjon av den katolske måten å lese Bibelen på.  Ordet Treenighet står ikke i Bibelen.  Likevel mener vi katolikker, at alt vi tror er bekreftet i Det Nye Testamente.

Tanken på den Treenige Gud kommer likesom av seg selv når vi leser under ett alt Skriften sier om Fader, Sønn og Hellig ånd.  Summen av bibel-stedenes utsagn må være, at det finnes en enhet mellom de tre personene, men at de står i Jeg-Du forhold til hverandre.

Under Den Hellige Ånds ledelse kom Kirken frem til definisjonen som vi kjenner: Den kristne Gud er én Gud, men er tre personer, med samme natur – eller vesen.  Definisjonen gjorde slutt på engstelige spørsmål: «Er vi ikke mono-teister?»

Definisjonen tilfredsstiller tanken og fornuften.  Men det er ikke definisjoner som hjelper oss å leve.  Hjelp til å leve får vi, når vi vender tilbake til hver enkelt tekst i Bibelen – også når vi leser tekstene som er valgt til Treenighetsfest, År. B! Les videre →

Pinsedag, år B

I dag går påsktiden till sitt slut. Under sju veckor har vi i mässornas evangelier levt med lärjungarna under tiden efter Jesu uppståndelse. Det här var tiden under vilken Jesus grundade Kyrkan. Han arbetade med lärjungarna för att få dem att förstå vad det var som de lärt sig under tiden tillsammans med honom ute på vägarna. Han gick igenom skrifterna med dem för att de också skulle förstå att allt redan var profeterat i dem om den väg som Messias måste gå. Den väg som Jesus hade gått. Det var viktigt att lärjungarna förstod allt detta, därför att på dem och på deras undervisning skulle sedan hela Kyrkan vila.

I dagens evangelium är vi ännu en gång med när Jesus kommer till lärjungarna där de sitter gömda och väntar på att något ska hända. Ännu en gång, för samma text ur Johannes evangelium var också evangelium också på den andra påsksöndagen, den söndagen som stängde påskoktaven. I dag stänger texten hela tiden efter påsk. Denna samma text avslutar alltså två viktiga perioder och vi ska börja med att se vad det är som händer i den. Sedan ska vi se vad det betyder. Les videre →

7. søndag i påsketiden (B)

Denne søndagen befinner vi oss mellom to liturgiske fester; to dager etter Kristi himmelfart og sju dager før pinse. Disse ni spesielle dagene er fylt av både avskjed og forventning. På Kristi himmelfartsdag mintes vi at Kristus ble tatt opp til himmelen og tok sete ved Guds høyre hånd etter at han hadde tatt avskjed med apostlene. Men denne avskjeden åpnet for en ny utvikling. Leo den store sier det slik: ”Det som i vår Frelser var synlig, gikk over i de sakramentale mysterier.” For i pinsen sendte Gud Talsmannen, Den Hellige Ånd, til hjelp, styrke og veiledning. Les videre →

Kristi himmelfart, år B

Han far upp i himlen.  Himlen, stor, oändlig ovanför lärljungarnas huvuden.  De står där och tittar mot oändligheten. Jesus är borta. Himlen verkar bara tom, inget av honom längre finns kvar.

Jesus, han är den som lämnar. Han dör och lärljungarna möter den tomma graven. Han visar sig igen, men försvinner snart upp i den tomma himlen.

Hur skall de utstå denna tomhet?

Han lämnar, men han lämnar också något kvar- löftet. Les videre →

6. søndag i påsketiden, år B

Joh 15:9  ”Bli kvar i min kärlek”

Jesu kärlek för sina lärjungar har sin grund och sitt upphov i den kärlek som förenar Fadern och Sonen. Fadern, i sin stora kärlek för människorna, har sänt sin son och planterat honom mitt i världen som en vinstock. På samma sätt sänder Jesus sina lärjungar – grenar på vinstocken – för att fortsätta hans mission och bära mycket frukt.

Den kärlek Jesus älskar sina lärjungar med måste besvaras, de ska vara kvar i hans kärlek. Hur blir man kvar i hans kärlek? Genom att hålla hans bud. Det handlar inte om att ha många fina känslor, ”känna” att man älskar, utan att konkret, i det vardagliga livet gå i hans fotspår. Följa hans exempel, leva i lydnaden till Fadern som han själv har gjort och i denna lydnad ge sitt liv för varandra. Fadern har sänt sin son och sonen förblir i Faderns kärlek genom sitt ständiga JA till hans vilja. På liknande sätt förblir lärjungen i Jesu kärlek genom att följa honom, ge sitt liv såsom han själv gjorde. Les videre →

5. søndag i påsketiden, år B

Pave Paul VI

I år faller festen for apostlene Filip og Jakob på 5. søndag i Påsketiden – derfor faller festen bort. Her er imidlertid festdagens tekster:

Lesning:        1.Kor. 15,1-8

Evangelium:   Joh.14,6-14

Antifonene til tidebønnene på denne festdagen er fylt av varme, kjærlighet og ømhet. Når Jesus kaller disiplene utløses en helt spesiell indre prosess: kallet er uimotståelig.

«Så lenge har jeg vært hos dere Filip og enda kjenner du meg ikke?» Les videre →

3. søndag i påsketiden

Rembrandt, Måltidet i Emmaus, Louvre

Vi er midt i påsketiden. Etter å ha vandret med Kristus fra død til oppstandelse, fra Palmesøndag frem til Påskedag, gikk vi inn i påskeoktaven der messetekstene berettet om mennesker som hadde møtt den oppstandne Jesus, men som ikke kjente ham igjen med det samme. Først Maria fra  MagdaIa og de andre kvinnene og dernest disiplene. I dagens tekst finner vi igjen de to disiplene som møtte Herren på veien til Emmaus og som så skyndte seg for å fortelle de andre disiplene hva de hadde hørt og sett. Om hvordan Jesus hadde åpnet øynene deres og forklart dem hvorfor han hadde måttet gjennomgå sin lidelse og død for at Skriften skulle gå i oppfyllelse. Og til sist hvordan de hadde gjenkjent ham da han hadde brutt brødet. Mens de talte om dette, viste Jesus seg for dem og sa: “Fred være med dere”. Etter den første forskrekkelsen og etter å ha vist dem sine sårmerker, gav de seg endelig over til gleden over at det virkelig var Herren som sto midt i blant dem. Les videre →